Val d'Isère

Nu är det hög tid för en reseberättelse! Den kommer vara i formen av en topplista och en bottlista och så berättar jag lite om varje punkt, på så sätt får jag ut själva essenserna av resan istället för en massa svammel.

Eftersom jag inte kom på fem saker på vare sig topp- eller bottlistan blir det bara fyra punkter per lista. På fjärde plats på topp 4-listan kommer Boendet. Vi bodde i ett lägenhetshotell, tolv personer uppdelade på två lägenheter. Jag och Linn hade ett eget rum vilket var trevligt, och två badrum/duschrum fanns att tillgå. På minussidan måste läggas avsaknaden av såväl bastu som torkskåp samt ugn. Det är uppenbart att den som planerade lägenheten hade en fobi för varma, instängda utrymmen. Men det bästa med hotellet var att det låg i princip mitt i backen, man spände på sig utanför dörren och kunde glida ner till liften direkt. Mycket trevligt!

På tredje plats kommer Sällskapet. Förutom min jättegoa flickvän Linn var det en samling mycket trevliga personer som vi åkte med, och jag vill speciellt nämna ett par personer som gjorde extra stort intryck. Det var Ola och Daniel som bodde i vår lägenhet, 26 respektive 28 år gamla och färdiga civilingenjörer som med sin aldrig sinande ström av roligheter förgyllde dagarna. En blivande klassiker är när Ola på bussen ner beskrev en riktigt illaluktande person med meningen "Man såg honom med näsan!"

På andra plats på listan hamnar backarna och liftsystemet. Det var det största liftsystem jag har upplevt och innehöll ständiga överraskningar som liftar i form av tåg och enorma kabinbanor där tjogtals personer fick plats i varje ägg. På grund av storleken var det heller aldrig särskilt trångt i backen och liftköer var det nästan aldrig tal om. Backarna var breda och härliga och även om snön sinade lite mot slutet av veckan var det sällan man stötte på en isig backe. Bredvid och mellan backarna fanns ofta gott om lössnö att glida fram i. Härligt!

På första plats finner vi slutligen Vädret. De fem första dagarna var det inte ett moln på himlen och temperaturen var perfekt; ett fåtal minusgrader. Solen sken och man kunde gotta sig i den när man tog paus. De två sista dagarna blev det lite molnigare och ganska mycket kallare, men början av veckan var oslagbar.

Nu var ju inte resan riktigt så perfekt som man kan tro av texten ovan. Vi har ju kvar det negativa - Bott 4-listan!

På fjärde plats på Bott 4-listan hamnar min armbåge. Man skulle kunna tro att jag ramlade och skadade mig i backen, men så simpel är inte jag. Jag valde ut ett mycket mer sofistikerat sätt att skada mig på, jag snubblade nämligen på en cementklump på gatan när vi var på väg till en pub. Man skulle också kunna tro att jag var berusad när detta skedde, men även det vore för simpelt för min smak. Jag hade visserligen druckit lite vin till maten och en liten liten öl men full var jag definitivt inte. För att kunna visa omvärlden hur det hela gick till, tog Linn några bilder med sin kamera på mig när jag rekonstruerade förloppet. Tyvärr har jag inte tillgång till dessa bilder för tillfället, men som kompensation har jag ritat en pedagogisk liten serie i Paint för att visa hur det såg ut. Jag kom alltså ut från en affär med händerna i jackfickorna och blicken långt i fjärran. Linn och Therese gick framför mig och hörde ">dunk< >dunk<" och missade alltså själva förloppet. Men detta är vad ett ögonvittne skulle ha sett:

Eftersom jag hade händerna i fickorna kunde jag inte ta emot mig med dem. Det var nog tur i alla fall att det inte var tänderna som fick ta smällen, nu blev det istället högra handryggen och vänstra armbågen. Armbågen svullnade under kvällen upp och fick radien av en golfboll ungefär. Nu lyser den i alla möjliga färger, blått, svart, grönt osv. Handen klarade sig undan med blotta förskräckelsen och ett skrapsår.

På plats tre på bott 4-listan har jag placerat Servicen. Människorna i serviceyrkena hade verkligen ingen känsla för service, de var otrevliga och arroganta. När vi en dag gick ut och åt på restaurant var kyparen ungefär som den i Magnus Ugglas låt "Herr Servitör".

Andraplatsen på bott 4-listan innehas av Priserna. Det var verkligen sjukt dyrt, både på restauranger och fik och i mataffärerna. Det gick knappt att få en vettig lunch i backen för under hundralappen, och när jag och Linn en dag tog var sin kopp varm choklad i backen fick vi punga ut med 90 spänn. Dessutom är de ogina och tar betalt för allt de kan ta betalt för, i priset för nämnda choklad tog de åtta kronor extra per kopp för att Linn sa att vi ville ha mycket grädde i, och om man ville ha ketchup till en pommes frites-tallrik (för 40 kronor) fick man betala två kronor per förpackning (såna där små ni vet). I affären var det lika illa, eller vad sägs om en grillad kyckling för 150 kronor eller opoppade popcorn för 100 kr/kg? Köpa lite godis i godisaffären? Var så god, bara 35 kr per hekto. Eller varför inte köpa en stor klubba för 1850 kronor.

På förstaplatsen på bottenlistan finner vi till sist researrangören. Nortlander är deras namn och allt de tar i blir bajs. Jag orkar knappt beskriva alla missar de gjorde så jag väljer ut några:
* När vi kom fram och när vi hade lämnat hotellet fick vi lägga all vår packning i en hotellobby och byta om där. Det var så mycket folk och så mycket packning att man knappt fick plats att röra sig eller andas. När man sen kom för att hämta sin packning kunde den ligga var som helst utom på det stället man hade lagt den. Ett mycket sinnrikt system.
* Efter första skiddagen sa de till oss att vara vid ovannämnda lokal vid klockan fem så skulle de köra vår packning till hotellet. Tjugo över sex eller så tyckte de att vi hade väntat tillräckligt.
* Om man frågade guiderna om någonting var det ingen som visste något. Oftast ignorerade de frågeställaren och gick därifrån. De gånger man fick information var den oftast felaktig eller stämde inte överens med annan information vi hade fått (från exempelvis hotellet).
* På bussen på vägen hem klagade vi över att det var för varmt, alla satt och svettades. Busschauffören stängde då uppenbarligen av värmen och satte aldrig på den igen, för på morgonen var det extremt kallt och särskilt på golvet. Det tog fram till efter lunch för de flestas fötter att tina upp, de var som isblock.

Oj oj oj, det här blev ett långt inlägg. Speciellt ser jag nu att de negativa texterna har blivit mycket längre än de positiva, men överlag var såklart resan mycket rolig och trevlig. Det blev väldigt höga toppar och ganska djupa dalar, skulle man kunna säga och det är ju bra för man vill ju inte vara med om nån mesig resa där allting är bara okej hela tiden.