Sjuk

Efter allt julfirande blev jag plötsligt sjuk. Jag och Linn (och Tilla) spenderade julen hos mina föräldrar det här året och var hos pappa på julafton och mamma på juldagen. Den 27:e började det klia i halsen och jag kände hur en förkylning var på gång. Men samma kväll fick jag plötsligt frossa och hög feber, så någon vanlig förkylning var det inte. Jag misstänker influensan. Nu är jag inne på tredje dygnet. Igår morse hade febern försvunnit men på kvällen var den tillbaka uppåt 39 grader. Linn tar hand om mig och kommer med julskinkmackor och te. Vi har åkt ner till Göteborg och jag får tiden att gå genom att kolla på sagan om ringen, läsa och surfa.

På juldagen var vi ute i Kvarnparken i Mjölby på hemvändarkväll. Kanske var det där jag blev smittad? Det var den dyraste entré jag nånsin har betalat till ett uteställe, 17o kr per person. I Mjölby liksom. Det var i alla fall roligt att träffa gamla vänner från låg- och mellanstadietiden och prata gamla minnen.

Det är skönt att kirurgterminen är över. Det har varit ganska jobbigt med alla utplaceringar, nio veckor har jag fått tillbringa i Västerås, Eskilstuna och Karlstad. Nästa termin ska jag bara vara utplacerad tre veckor, och då ska jag vara i Halmstad och umgås med Calle Gabba. Det blir bra. Den 16:e är det dags för kirurgitenta, så egentligen borde jag plugga en del nu under julledigheten. Men man måste få ta det lite lugnt också, speciellt när man är sjuk.

Hoppas jag hinner friskna till till tolvslaget imorrn kväll. Gott nytt år allihopa!

Jullåt

Förra året gjorde jag en jullåt. Tanken var att få den lika käck och glättig som en riktig jullåt ska vara. Nu har jag lagt upp den på youtube med ett gäng halvroliga bilder på tomtar till. Kolla in den här.

The man is back!

Idag sprang jag på denna på nätet, min gamla blogg som har legat orörd alltför länge. Jag läste igenom hela och det var mycket roligt att återuppleva skidresan i Frankrike, otursdagen och när Tilla jagade katt för första gången. Jag insåg att värdet av att dokumentera delar av sitt liv i en blogg är bestående eller kanske till och med ökar med tiden, i takt med att minnesbilderna bleknar. Således kände jag mig manad att återuppta skrivandet här.

Något som jag också insåg är att jag har läst på läkarprogrammet ett ganska bra tag nu. Det känns som att det var hur länge sen som helst vi fick Tilla, men när det hände var jag ändå inne på fjärde terminen. Nu börjar man ju dock faktiskt kunna ana ett slut där framme i horisonten. Jag börjar termin nio om några veckor och till nästa sommar går jag ut i samhället som en fri man. Planen då är som det ser ut nu att fixa ett vikariat i Göteborg (inte så svårt), flytta dit och hoppas på att få AT där så småningom (svårare).

Många frågar om vilken specialitet jag har tänkt mig, inte minst läkarna man går med som alla tycker att just deras specialitet är allra förträffligast. Ett problem är att jag inte har provat på så många specialiteter ännu, så det är svårt att veta vad som verkar roligast. Hur som helst har jag nu i mitt huvud sammanställt en lista över de specialiteter som jag just nu lutar mest mot. Om inte annat så är det väl kul för mig att läsa om ett par år när hela listan förmodligen har bytts ut.

Det som kan sägas mer generellt är att jag gillar att tänka mer än att göra och att jag helst vill ha en viss bredd på specialiteten.

Utan inbördes ordning:

Internmedicin.
Fördelar: Brett, medicinskt allmänbildande. Tänkande, problemlösande arbete.
Nackdelar: Jourtungt. Långa ronder, kan bli segt.

Radiologi
Fördelar: Nästan ren diagnostik. Ny teknik som utvecklas snabbt. Goda arbetsvillkor.
Nackdelar: Lite patientkontakt.

Anestesi
Fördelar: Fysiologi och farmakologi - roliga ämnen. Lagom mycket praktiskt arbete. Omväxlande iom att intensivvård hör till specialiteten.
Nackdelar: Kan bli långtråkigt. Kan bli panikartat.

Barn
Fördelar: Har inte läst kursen än, men brett ämne och jag gillar barn.
Nackdelar: Tungt med svårt sjuka barn.

Bubblare: Neurologi, infektion, psykiatri, allmänmedicin.

Så ser det ut! Just nu i alla fall...

80-talsfest

I helgen var det 80-talsfest hos min syster Frida som fyllde trettio. Här kan man kika på lite bilder från förberedelserna innan:

http://www.facebook.com/album.php?aid=3685&l=58b12&id=529500265



Ska se om jag kan få upp några bilder från själva festen också, de ligger på Linns kamera.

Klänning

Nu har jag varit hemma en vecka och Linn kom hem från Österrike idag så nu är allt som vanligt igen. Det känns ganska skönt. Jag lät den där skräddaren sy en klänning åt Linn också, den blev riktigt bra tycker jag:



Det var bara det jag ville visa.

Sista halsningen fran Thailand

Forvarning: Bilderna i det har inlagget har vanligen ytterst lite med den omgivande texten att gora.

Nu sitter jag aterigen i Phuket Town pa samma hotell som jag bodde pa nar jag kom hit. Resan narmar sig sitt slut, i morgon bitti aker jag till flygplatsen och satter mig pa planet hem. Det har varit en jatterolig resa, men nu kanns det anda skont att fa komma hem till sin egen sang, till Tilla (Linn ar i Osterrike nar jag kommer hem) och till toaletter dar man far spola ned papperet istallet for att lagga det i en papperskorg bredvid.

En lustig fagel

De sista dagarna tillbringade vi pa Phi Phi Islands. Det var en trevlig o; valdigt vacker natur, inga bilar och roligt nattliv. En kvall sag vi ett coverband som hette Made in Thailand och som korde harda klassiker som Sweet Child of Mine, Killing in the Name och Du Hast. De var faktiskt riktigt bra.

Jag haller pa att sprangas.

Pa en annan klubb fick man en gratis bucket om man stallde upp och thaiboxades i deras boxningsring. De hade aven "Ladyboy thaiboxing", men det missade vi. En kvall var det inga frivilliga som stallde upp, och da fick ett par riktiga thaiboxare kora en match istallet. Det sag ganska brutalt ut.

Tyvarr fick jag ingen battre bild.

En hel del biljard har det blivit under resan. Jag och Calle har spelat pa alla stallen vi har varit pa (Ao Nang, Koh Lanta, Phi Phi) och aven om spelet ar roligt i sig ar det nog annu roligare med alla markliga typer man stoter pa. Nar vi var pa Koh Lanta var vi sugna pa biljard en kvall och fick ga runt och leta ratt lange innan vi hittade stallet dar de hade. Nar vi val kom fram var det en massa folk dar och en lang kolista. Den som vann en match fick fortsatta spela och utmanades av naste man pa listan. Naval, vi skrev upp oss och satte sig sedan ner och kollade pa de andra. Till var fasa sag vi att varenda en av de andra var sjukt duktiga, en amerikan som hette Aaron rensade hela bordet i en foljd efter att den andra hade sprangt och vi kande kallsvetten komma krypande nar var tur narmade sig. Vi bestamde oss for att spela ihop som ett lag och hoppades pa ett mirakel.

En amerikan som hette Michael som vi pratade med en kvall. Han vagrade dricka den inhemska olen Chang for han trodde det var formaldehyd i den. Han borde lasa detta: http://lewbryson.com/formaldehyde.htm

Miraklet kom. Pa nagot satt lyckades vi lyfta upp oss till en hogre niva en vanligt och vann den forsta matchen ganska stort. De foljande tva matcherna akte vi ner till var vanliga niva igen och illusionen var bruten. Dock lyckades vara motstandare i bada matcherna skjuta ner den svarta bollen for tidigt och vi vann tre matcher i rad.

Sa har kan en frukost se ut i Thailand.

Senare pa samma stalle kom nagon som vi tror var agaren av baren ut och sag otalig ut. Han gick fram till griffeltavlan och pastod att nagon hade suddat ut eller flyttat hans namn. Han ville ju spela! Han sag ut som en liten knubbig indian med rastlos blick och ryckigt rorelsemonster. Till slut var det hans tur och han skulle mota en engelsman som hette Andy. "We play for money! We play for money!" skrek indianen. Engelsmannen skrattade lite nervost och som ett skamt tog han upp sin planbok och kastade pa bordet med en hard och utmanande min innan han blev full i skratt. Indianen rorde inte en min. Istallet strackte han ner handen i fickan och tog upp en bunt 1000-bahtssedlar som han kastade sa att de spred ut sig over hela bordet. Nu markte folk att det hande nagot och alla samlades runt bordet.

Jag i en av mina nya outfits som jag har sytt upp har nere.

Till slut kom de overens om att spela om 1000 baht (ca 200 kr). Matchen skulle ga bast av tre. Nu borjade en full bosnier som var dar gasta om att han ville satsa 1000 baht pa indianen. Jag som hade sett att engelsmannen var duktig bestamde mig ganska snabbt for att satsa emot. En utomstaende fick halla i pengarna och det blev aldrig sarskilt spannande utan min gubbe Andy vann med 2-0 i matcher.

Idag var vi forresten pa en ny snorkeltur. Den var mycket battre an den forra, till exempel blev vi inte franakta en enda gang! Det roligaste var monkey beach, dar sma apor later sig matas av nyfikna turister. Jag hade en banan och brot av en bit och gav till en barnapa. Han tuggade lite pa den och kastade den sedan i sanden. Sen tittade han pa mig med en arg blick och hogg tag i hela bananen som jag holl i handen. Jag vagrade slappa. Han sag arg ut och drog och drog. Mitt i var dragkamp sager Anna "Oj, har kommer mamman och ar arg pa dig". Jag tittar upp och ser en storre apa komma farande mot mig. Hon skriker och slar pa mina hander, varpa jag naturligtvis blir forskrackt och slapper min banan. Lillapan springer nojd ivag och mumsar pa min banan.

Aporna pa monkey beach (bild fran webben)

Till sist vill jag bara saga tack till Calle, Lisa och Anna for en fantastisk resa ihop. Jag kommer och halsar pa i Halmstad i sommar.

Boga boga!

Pa stranderna har gar det omkring en massa losa hundar. Nar jag pratar med Tilla brukar jag ofta saga "boga boga!" och en logisk forlangning ar att saga det till hundarna har ocksa. Oftast verkar de inte bry sig men ibland borjar de vifta pa svansen och det hander att de borjar folja efter en. For nagra dagar sedan skulle vi ta en promenad bort till grannstranden, och for att komma dit maste man ga genom ett skogsparti. I slutet av stranden stotte vi pa ett par hundar och jag sa, min vana trogen, "Boga boga". En av hundarna foljde med. Vi dopte honom till Boga och han hangde med genom nastan hela skogen.

Calle och Lisa i skogen

Han maste ha blivit lite forvirrad nar en av oss ropade uppmuntrande ord (t ex "boga boga!") till honom, en var neutral och en forsokte schasa ivag honom. Lisa gillade inte Boga av den enkla anledningen att han nyss hade bajsat.

Boga bajsar

Har om dagen akte vi pa en "4 Island Trip" dar man, som namnet antyder, besoker fyra oar och snorklar med mera. Vid forsta on stannade vi kanske en timme och snorklade och allt var frid och frojd forutom att det var lite dalig sikt. Vi sag ett gang olika fiskar i roliga farger och former. Darefter var det dags att aka till Emerald Cave. Det var en grotta som man simmade in i och nar man kom ut pa andra sidan kom man upp till en liten sandstrand som var helt omsluten av klippor. Det hade varit jatteharligt om det inte hade varit for att fem tusen japaner var dar samtidigt och tvunget maste skrika sig genom hela grottan sa att man fick ont i oronen.

Innanfor smaragdgrottan

Jag och Calle ar glada

Nar vi skulle ta oss tillbaka avvaktade vi lite sa att vi slapp ga med skrikhalsarna. Tyvarr hade vi da inget ljus med oss sa nar man hade simmat in en bit blev det becksvart. De andra lat mig simma forst och jag simmade in i den vassa stenvaggen tva ganger. Till slut hittade vi i alla fall ut och allt var frid och frojd... forutom att var bat var borta. De hade akt ifran oss. Lyckligtvis hade de inte kommit sa langt utan kunde vanda tillbaka och hamta oss. Nar vi kom upp pa baten fick vi en utskallning av turledaren.

Utsikt fran baten

Pa den tredje on at vi lunch. Dar traffade vi ocksa nagra boga boga att leka med och jag och Calle sag en odla i skogen. Sen lurade vi Lisa och Anna att vi hade hittat en hiss inne i skogen som gick upp till tionde vaningen i ett hotell dar vi hade kopt Haagen-Dazs-glass. Nar Calle pastod att det "bara jobbade negrer" pa hotellet forstod de till sist att vi lurades.

Pa den fjarde och sista on var det dags for snorkling igen. Ingen sa nagot om hur lange vi skulle vara dar sa jag antog att det handlade om nagon timme som pa forsta on. Jag snorklade runt och kikade pa fisk i kanske en kvart innan jag bestamde mig for att kolla hur det gick for de andra. Da var baten borta. De hade akt ifran mig igen! Under tiden forsokte de andra forklara att de saknade en person som fortfarande var i vattnet. Da fick de en utskallning av turledaren.

Lisa pa stranden

I forrgar gick vi till en lite finare restaurang och at. Lisa hade sett att kockarna hade vita mossor dar och var mycket imponerad. Prislaget har ar ju sadant att man kan bestalla en treratters maltid pa ett sadant stalle utan att bli ruinerad.

Sahar fint var det dar vi satt och at.

Servicen var god. Nagon drog ut stolen och skot in den nar man skulle satta sig. Han la ocksa servetten i ens kna. Nagon sag till sa att man hela tiden hade vatten i sitt glas.

Toaletten var rolig. Bredvid de tva toalettbasen var det ett litet uterum utan golv med lite vaxtlighet och sa, bara nagra kvadratmeter stort och utan nagon uppenbar funktion. Dock var den ena vaggen gjord av glas, ett fonster in till ena toalettbaset. Dar kunde man sta och titta pa den som gjorde sina behov dar inne. Mycket markligt.

Sjalva lyckades vi inte riktigt motsvara restaurangens finess. I vantan pa en ratt borjade vi tavla i fula miner. Lisa var samst eftersom hon inte kan titta i kors med ogonen. Nar hon forsokte tittade hon bara rakt uppat! Det tyckte jag var oerhort roligt.

Ful min - Anna

Ful min - Jon

Ful min - Calle

Ful min - Anna igen

Under hela var vistelse har pa Koh Lanta har vi fatt var nattsomn stord av ett markligt ljud. Tva toner dar den forsta ar hogre an den andra: E-ooh! E-ooh! Och sen stonar den lite: Ooh. Vi har forutsatt att det var en papegoja och Anna har klattrat runt hela bungalowen for att hitta den. Losningen pa mysteriet kom igar. Nar vi kom hem fick namligen Anna och Lisa syn pa en knappt halvmeterlang odla som satt uppe pa vaggen i hornet i deras rum. Nar vi fragade en servitor pa kvallen forklarade han att det maste vara en "Tokeh" och att de heter sa for att de later "Tokeh! Tokeh!" (aven om jag tycker att den later mer som "eh-ooh!") Da insag vi att det var han som hade gjort ljudet. Vi dopte honom till Ake.

En Tokeh - dock inte Ake.

Har kan ni lasa mer om Tokeh/Tokay-odlan:
http://en.wikipedia.org/wiki/Gekko_gecko

Nu blir det bara en till natt har pa Koh Lanta, sen drar vi vidare till Phi Phi Islands.